Den här staden är inte stor nog för oss båda
Jag går omvägar, försöker undvika. Ändå står du där framför mig gång på gång. Du ler och småkonverserar artigt men jag har slutat lyssna för länge sen. Du är så fin när du ler men jag saknar dig inte. Ibland vill jag fråga hur du mår och om du har tänkt på mig som jag har på dig. Jag måste sluta grubbla, på dig, på mig och på allt annat som snurrar i min lilla värld. Det hjälper att hålla sig sysselsatt. Och just nu vill jag så mycket! Det är en härlig tid på året och bättre stunder väntar inom kort. Jag är rädd för att denna kurvan börjar nå sin topp. Att de höga höjderna minskar för att sedan dala ut i ovisshet.
Men det löser sig. Det gör det alltid. Och visst finns det så mycket mer än det här!
Lita på magkänslan och gör precis tvärtom!
Sitter och vilar fötterna efter en runda på stan innan jag ska iväg till jobbet. Anledningen till att jag begav mig in i staden och trängdes i folkmassorna var för att jag 1, skulle ta ut pengar 2, lämna in chefens mobil och hämta en till låns. Det slutar med att jag kommer hem med tre fulla påsar..
Så fort jag tar några steg utanför dörren så kostar det pengar. Inte undra på att jag måste jobba så mycket som jag gör..
Och när det kommer till det där beslutet jag grämde mig över.. Jag insåg att det rätta beslutet måste vara precis tvärtemot vad jag egentligen vill. Så jag sa nej. Undra om det är för sent att ångra sig...?
På natten tänker jag som bäst, i alla fall mest!
Klockan är över två och jag ska snart upp och jobba igen. Har jobbat sena passet på macken och avslutade med en jogg runt ett ödsligt kalmar. De enda som är vakna vid den här tiden en vanlig tisdag är djuren och securitas. En räv, två harar och tre bilar, men det kanske var samma som körde runt, runt. Jag kollade inte så noga..
Det är skönt att kunna springa mitt i stan utan att möta en enda människa, det är bara jag och mina tankar. Ikväll har jag haft ett svårt beslut att överväga och imorgon måste jag bestämma mig. Jag har fortfarande inte kommit fram till något vettigt.. Plus och minus väger just nu lika tungt och orden ekar i mitt huvud.
Mamma kommer att bli galen..
One man down.. och helgen är inte här än.
Fyra dagar kvar tills treårs testet. Show Star kommer hem inatt, Dawson har blivit en riktig buse och Tingancho är skadad. Vi hittade honom igår morse med ett otäckt stort jack på flanken. Och som om det inte var nog med det.. När vi gjorde beteskollen idag så ser vi en ensam häst långt ifrån alla de andra. Genast inser vi att något är fel och när vi kommer fram hittar vi Tingancho som nu har fått en spark på höger fram och knappt kan stödja på benet. Fan!
Imorgon kommer my hem och det blir mys i massor :) wiehoo!
Kom på att jag aldrig skriver något om mitt jobb och mina älsklingar
Så här ser det ofta ut när jag kommer ut i hagen på mornarna.. Det är alltså inte bara jag som är morgontrött!
Treårstestet närmar sig med stormsteg. Fuxen kommer hem på tisdag och lena har startat igång sin terrorverksamhet så nu kommer vi även visa Tingancho. Fram till idag har både Dawson och Tingancho utvecklats riktigt fint och gjort så stora framsteg att jag knappt vågat tro på det. Jag hoppas att det var vädret som gjorde hästarna knäppa idag för annars kommer mina nerver börja spöka!
En helg i helsingborg
Han sa att han hade en grej.. Nu hemsöker den mina drömmar.
Ännu en galen och rolig helg i helsingborg hos min älskling! Som vanligt, efter tre långa månader utan varandra, blir det en massa vin, god mat, fest och långa promenader. De där outhärdliga söndagspromenaderna hade man visserligen gärna varit utan men å andra sidan får jag se en sida av helsingborg jag annars aldrig kommer i närheten av.
Kicki är fantastisk och jag blir alltid odrägligt bortskämd. Jag njuter fortfarande lite av att jag vann första omgången av tp. Ni som känner mig vet att det inte hör till vanligheterna..
